Stjärntätt när jujutsu och thaiboxning har gemensam SM-satsning under SM-veckan. Idag släpptes startlistorna, och det är en hel drös internationella storstjärnor som kommer till Örebro under helgen och nästa måndag.

Här är thaiboxningens startfält.

Här är jujutsuns dito.

Vi kommer inom snart framtid kommentera klasserna lite mer ingående.

Just nu pågår allmänhetens nomineringsfas till Kampsportsgalan, där vem som helst får nominera sin favorit. Det har redan inkommit mängder med föreslagna.

Slussarna för röstningen är öppna fram till och med den 27:e januari.
Här röstar du.

Under dagen har det varit debatt på flera håll. MMA är åter i skottgluggen för diverse forskare och i P4 Extra idag hölls en debatt mellan forskaren Begnt Winblad och MMA:s ordförande Johan Halldin. 
 

På måndag inleds SM-veckan i Örebro med att kampsport sparkar igång SM-kavalkaden. Först ut av alla tävlingar är jujutsu och thaiboxning och på måndag 08.45 kommer Fredrik Widgren från jujutsu och Elina Nilsson från thaiboxning till SVT:s Gomorgon-soffa för att prata kampsport.

Ifjol förlorade Zina Djelassi SM-kvalet mot Erica Björnestrand som sedan tog sig hela vägen till ett VM-brons. Men under SM i Örebro under måndagen var Djelassi ute efter revansch, något hon också fick.
   - Det var en bra match, jag kände mig jättehungrig, säger hon till budokampsport.se.

SM-finalen i thaiboxning i damernas -63,5kg blev en ordentlig nagelbitare. Den regerande mästaren och VM-bronsmedaljören Erica Björnestrand öppnade piggt mot utmanaren Zina Djelassi.

Men tidigt in i matchen stod det klart att Djelassi skulle ge Björnestrand en helt annan match än den i SM-kvalet ifjol. Då vann Björnestrand relativt enkelt.
   - Det var en väldigt jämn match. Idag tänkte jag att jag skulle jobba mig in istället för att gå rakt på. Jag visste lite mer nu också vad som väntade i och med matchen ifjol.

"Helt underbart"
Matchen, som var sevärd från första stund, tog än mer fart i de två sista ronderna. Och det var ofta Djelassi som kom till flest poänggivande situationer.
   - Jag kände mig stark idag och det var verkligen skönt att känna att jag orkade hela matchen.

Segern innebär Djelassis första guld i thaiboxning.
   - Jag det är helt underbart.



Text och foto: Jonathan Broberg 

Hon tog en paus från jujutsun. Fann ro i livet och blev förälder. Men idag var Johanna Hamberg tillbaka i SM efter några års frånvaro och hon vann sin final övertygande.
   - Jag har varit borta i tre år, men nu är  jag tillbaka, säger hon till budokampsport.se direkt efter finalsegern.

Johanna Hamberg kom tillbaka under hösten ifjol från ett längre uppehåll och gjorde en comeback under en gala i Stockholm i augusti.

Idag blev hon svensk mästarinna i jujutsu efter en väldigt stark insats och klar seger över Frida Tullson i -55kg.
   - Jag gjorde en safe match, lite tråkig kanske men jag ville inte riskera något. Det var en tuff final. Jag kände att jag inte fick ut mina tekniker i alla delar, men det räckte till vinst. Jag är väldigt glad.

Matchen bröts via en ippon i ställningen 9-2 i favör till Hamberg.
   - Jag har inte riktigt fattat det här än. Det betyder massor. Jag har varit borta i tre år, jag hoppas på EM. Vi får se vad landslagscoacherna säger.



Text och foto: Jonathan Broberg 

Från och med det nya årsskiftet gäller också nya dopingregler. Alla idrottare och ledare är skyldiga att känna till reglerna. 
De nya reglerna är i korthet dessa:

- Tydligare och kortare världsantidopingkod
- Flexiblare avstängningsperioder
- Högre krav på utredning och undersökning i jakten på fuskare
- Tydligare regler för ledare och stödpersoner
- Ökade krav i dopingtestplaneringen
- Bättre balans mellan internationella specialförbund och nationella antidopingorganisationer 

Också strafflängden när det gäller avstängningar ökas från två till fyra år.

Klicka på länken för mer information.

Svensk budo och kampsport hade ett fantastiskt 2014, som innebar ett nytt medaljrekord; det blev hela 79 officiella internationella mästerskapsmedaljer under fjolåret och traditionsenligt ger vi er en återblick på medaljerna som vanns. Vi fortsätter med silvermedaljerna.

Olivia Karlsson, JVM i thaiboxning
Talangen Karlsson fortsatte under 2014 sin fina utveckling och under JVM i Malaysia blev det ett rungande bevis på det. I svår konkurrens nådde hon ett silver. Karlsson blir spännande att följa i fortsättningen också.

Rasmus Nolbratt, JEM i jujutsu
En stor talang inom disciplinen ne waza som imponerade stort under junior-EM på hemmaplan i Lund. Pressade betydligt tyngre meriterat motstånd hårt och tog sig hela vägen till final, där han var på vippen att sno åt sig guldet.

Maria Runquist, VM i BJJ (blåbälten)
Från Lund egentligen, men bosatt i Stockholm. Hennes BJJ-karriär har tagit fart och ett silver i blåbältesklassen lovar gott för framtida mästerskap.

Victoria Hansson, VM i BJJ (blåbälten)
Har haft några år av stadig utveckling och hade ett fint VM under några sköna dagar i USA. Men hennes frenesi och fina teknik räckte emellertid ”enbart” till en silvermedalj. Har potential att kunna kliva högre upp, både på prispallar och bältesklasser.

Angela Sterpu, VM i BJJ (blåbälten)
Är fartfylld och tung att möta och det visade sig under VM i Long Beach. Ställde upp i två klasser, den öppna och den vanliga viktklassen och vann ett silver och en än ädlare valör…

Joel Moya, VM i MMA
Hade verkligen några fina dagar under VM i amatör-MMA i Las Vegas. Snabb, rörlig och svår att träffa. Inledde också VM-finalen på ett övertygande sätt, men fastnade i en triangel i slutet av den första ronden och istället för ett VM-guld till göteborgaren vann finländaren Illkainen istället.

Jimmie Jensen, VM i MMA
Var den av svenskarna som imponerade allra tydligast under Vegasveckan – fram till finalen. Jensen visade variation i avsluten men i finalen fick han se sig besegrad av amerikanen Mariscal. Jensen visade dock att han har stor potential och hade en del UFC-ögon på sig under veckan.

Gabriella Ringblom, VM i MMA
Ambitiös och spännande. Lägger ner stort hjärta för sin sport och var favorit i sin VM-final i Las Vegas. Men brasilianskan Ribas tog ledningen tidigt i finalen och tvingade Ringblom att öppna sig lite i sitt game. Och trots en forcering på slutet blev det inget guld den här gången.

Jill Holmström, VM i MMA
Är en av de MMA-utövare som utvecklats snabbats på kort tid. Under veckan i Las Vegas imponerade hon fram till sin finalmatch. Där tog det emellertid tvärtstopp och Holmström, bosatt i Stockholm, fick nöja sig med en silvermedalj.

Elina Nilsson, EM i thaiboxning
Göteborgskan har vunnit medalj i samtliga mästerskap hon ställt upp i. Är en av Sveriges mest meriterade thaiboxare som fortfarande är aktiv och under EM visade hon att hon fortfarande har mycket att ge. Finalförlusten till trots var 2014 ytterligare ett starkt år för Elina, med ett VM-brons och ett EM-silver.

Erica Björnestrand, EM i thaiboxning
Precis som Elina hade Björnestrand ett väldigt starkt 2014 och landslagsdebutanten från Malmö seglade fram som en guldkandidat under EM. Med sina långa tekniker ställde hon till det rejält för motståndarna och var på vippen att också vinna EM-finalen, men fick dock ge sig i en jämn match mot ryskan Svetlana Vinnikova.

Therese Hellborg, EM i iaido (mudanklassen)
Uddevallatjej men bosatt i Stockholm som tagit enorma kliv i sin utveckling under de senaste åren. Stod för ett alldeles utmärkt EM i en klass där Sverige hade två pallplatser, bronset vanns av Anna-Lena Olsson.

Viktorija Skoruptskyte, U22-EM i kyokushin
Har stått lite i skymundan då andra talanger i kyokushinlandslagen skövlat internationella framgångar de senaste åren. Likväl har Skoruptskyte haft en fin kurva i sin utveckling och kommer garanterat att lyckas med fler bravader inom nära framtid. Silvret tog hon i kumite, alltså fightingdelen av kyokushin.

Rasmus Bergström, U22-EM i kyokushin
På gränsen till seniorlandslaget och har väldigt mycket kyokushin i sig. Räknas som en av de största talangerna i landet. Var snubblande nära guldet under U22-EM, men hade inte riktigt de berömda marginalerna på sin sida.

Helena Edfeldt, VM i jujutsu
Var en av huvudrollsinnehavarna i en av VM:s häftigaste ne waza-matcher. Låg under med bara halvminuten kvar, mot världsstjärnan Miriam Belosov från Israel. Men lyckades få till ett påpassligt svep som jämnade ut matchen, men åkte sekunderna senare på ett svep själv och förlorade med minsta möjliga marginal. Edfeldt visade emellertid med eftertryck vilken kvalitet hon besitter.

Sammanställning: Jonathan Broberg 

Svensk budo och kampsport hade ett fantastiskt 2014, som innebar ett nytt medaljrekord; det blev hela 79 officiella internationella mästerskapsmedaljer under fjolåret och traditionsenligt ger vi er en återblick på medaljerna som vanns. Vi avslutar med guldmedaljerna.
Susan Kariuki, VM i thaiboxning
Landslagsdebutanten Kariuki var på god väg att missa hela VM. Vid invägningarna visade vågen ett par hekto för mycket, så Kariuki valde då att raka av sig håret för att klara vikten. Väl i VM imponerade hon som ingen annan. Hon nästan dansade sig vidare till VM-final där hon körde över spanjorskan Medina Sarai och blev världsmästarinna i svåra viktklassen -48kg. Och som om detta inte vore nog – Kariuki blev utsedd till hela VM:s bästa kvinnliga fighter.

Isa Tidblad Keskikangas, VM i thaiboxning
Kom tillbaka efter ett armbrott och hade inte matchats på nära nog ett år. Isa fick ett wild card till VM och väl där tog sig en otrolig karriär fart. Tidblad Keskikangas fick dessutom plats i -75kg-klassen, två över hennes normala vikt. Och efter strålande insatser i både kvart- och semifinal tog hon sig an Maria Belush från Vitryssland i final. Med knappt den halva ronden gången bröt domaren finalen till Tidblad Keskikangas fördel, och hon bärgade Sveriges tredje guld under VM i Malaysia. Och framgångssagan skulle fortsätta under EM…

Nils Olsson, JVM i thaiboxning
Slag- och sparkvirtousen från Arvika inledde JVM lite nervöst och trevande för att sedan stå överst på prispallen när VM summerades. Finalen mot estländaren Koponev blev en böljande historia med två ansikten. Ett där Olsson pressade under matchens första hälft, ett där Koponen försökte febrilt komma ikapp svensken. Men Olsson försvarade sig med bravur och vann Sveriges första juniorguld i VM i thaiboxning någonsin.

Karl Albrektsson, EM i wushu
Det var det taktiska spelet som gjorde att svensk wushu fick en historisk första europamästare. Karl Albrektsson, som också inlett en spännande proffs-MMA-karriär, var stor, tung och oerhört disciplinerad och i EM-finalen mot ryssen Makhmudov var han dessutom först in i nästan samtliga tekniker. Albrektsson visade pondus och klass, något som också kännetecknar talangen i MMA-burarna.

Arvid Axelsson, JEM i jujutsu
Sverige är åter en stormakt i jujutsu-världen och under JEM på hemmaplan visades att svensk jujutsu även går mot en fin morgondag. Arvid Axelsson dominerade ne wazans -94kg-klass och vann tillslut guldet, på ett synnerligen imponerande vis.

William Seth-Wenzel, JEM i jujutsu
En av de största svenska jujutsutalangerna utöver redan etablerade världsstjärnan Fredrik Widgren är William Seth-Wenzel. Också han från Nacka och utrustad med god blick, fin teknik och ett härligt rörelsemönster. Under JEM var han fenomenal och gick inte att sätta stopp för.

Fredrik Widgren, JEM i jujutsu
Det var JEM:s allra sista match. Och en Fredrik Widgren som gjorde sin sista match som junior, och som redan hade etablerat sig i seniorvärldstoppen, ville verkligen vinna. Hans tidigare sex mästerskapsfinaler hade slutat med förluster, men under JEM i Lund jagade Widgren bort det spöket all världens väg och vann storstilat över ryssen Shalnev.

Milad Naderi, JEM i kyokushin
I Baku avgjordes både EM och JEM i kyokushin och Milad Naderi skulle visa att svensk kyokushin kommer att gå en ljus framtid till mötes. Han svarade för en enastående EM-turnering och skrällde när han tog hem guldet. Som lök på laxen blev han också utsedd till hela JEM:s bästa junior på killsidan.

Janni Larsson, VM i BJJ (svartbälten)
Åkte till VM i BJJ som ny i svartbältesklassen och redan i första matchen hade det kunnat sluta. Ett lås gjorde att armen värkte till rejält, det visade sig vara en ledmus i leden. Men det höll inte Larsson ifrån att bli historisk. För första gången någonsin tog en svensk VM-guld i BJJ i svartbältesklassen, och VM-finalen mot brasilianskan Nascimento och vann på ett svep efter att ha letat favorittekniken fotlås. Larsson skulle inte vara färdig här med VM-guld under 2014…

Klara Tibbling, VM i BJJ (lilabälten)
Veteranen från Järna ville gärna ha revansch från 2013 års missade VM-final på grund av skada och mycket riktigt – revansch blev det. Efter två hårda matcher besegrade Tibbling en avig brasilianska i finalen med två poäng och hade därmed sitt bästa år i karriären.

Martina Gramenius, VM i BJJ (blåbälten)
Talangen från Stockholm och Prana BJJ visade att hon kan bli att räkna med i framtiden. Guldet i blåbältesklassen säkrades efter en väldigt fint genomförd VM-turnering. Blir spännande att följa och se vad hon kan åstadkomma även i högre bältesklasser.

Angela Sterpu, VM i BJJ (blåbälten)
Hade ett mycket bra 2014 och knep ett krigarguld i blåbältesklassen under VM i Long Beach. Borde snart vara material för högre bältesklasser om utvecklingen fortsätter. Blir spännande att följa under 2015.

Neda Khezerian, VM i BJJ (vitbälten)
Tog ett stort utvecklingskliv under 2014 och vann ett starkt guld i vita bältesklassen under USA-VM. Har god teknik och bör ganska snart söka sig uppåt i hierarkin.

Laget i jodo, EM i jodo
Sverige har vid flera tillfällen vunnit medalj vid jodomästerskap, men lagfullträffen har saknats. Ifjol hade laget, bestående av herrar Waldestål och Yin men också av finurlige och tekniske Christian Strandberg och irrationelle och spännande Johan Andersson, också det lilla flyt som behövs. Sverige förlorade en match i gruppspelet, gick ändå vidare till slutspel där man faktiskt också hade råd att förlora en match. Semifinal blev det mot Tyskland och i final väntade stormakten Belgien, där Sverige alltså drog det längsta strået.

Jesper Waldestål, EM i jodo
Jesper Waldestål vann finalen i sandanklassen mot polacken Michael Szczepanski. Waldestål hade full kontroll i finalen och bärgade det tredje svenska EM-guldet under mästerskapet i Italien. Falkenbergsonen är en stor budoprofil och en veritabel medaljmaskin, som äter, sover och andas budo. Blir stort affischnamn när EM 2015 avgörs – i Falkenberg.

Sida Yin, EM i jodo
Inte ens de allra främsta och största idrottare i historien har med flärdfrihet försvarat mästerskapstitlar. Det är något annat att jaga än att vara jagad. Sida Yins nya guld i Turin vittnar om ett oerhört starkt idrottspsyke och en talang, en naturbegåvning. Hade Sida Yin hållit på med en större idrott än just jodo hade han förmodligen prytt reklamkampanjer, varit i det mediala blickfånget och haft stora sponsorer.

Isa Tidblad Keskikangas, EM i thaiboxning
Det hann bara gå en knapp halv rond. Sedan hade den regerande svenska världsmästarinnan Isa Tidblad Keskikangas gjort processen kort med Katsiaryna Chernoak från Vitryssland i damernas A-klassfinal i -71kg. Svenskan tvingade fram två räkningar innan domaren bröt matchen. Och med var en fantastisk dubbel under året fullbordad. Tidblad Keskikangas skulle sedermera också vinna Nordiska Mästerskapen och bli nominerad till Radiosportens Jerringpriset.

Sofia Olofsson, EM i thaiboxning
Efter drygt två minuter av den andra ronden bröt domaren EM-finalen i damernas A-klass -54kg mellan turkiskan Burcu Karakis och Sofia Olofsson. Då fick turkiskan sin tredje räkning efter att Olofsson dominerat stort från första sekund. Innan finalen hade Olofsson, som svarade för sitt livs säsong, imponerat stort.

Elin Öberg, JEM i thaiboxning
Junioren Elin Öberg vann finalen i juniorklassens -57kg efter en mycket stark insats mot den luriga ungerskan Bianca Balajl. Öberg har kraft i teknikerna och en dedikation för att bli bäst som gör henne till en av landets mest spännande thaiboxningsjuniorer.

Alexander Glemme, EM i thaiboxning
Junioren Alexander Glemme, född 1997, från Falkenberg – så heter Sveriges genom tidernas första EM-guldmedaljör i thaiboxning på juniorsidan. I finalen i Krakow var Glemme strålande mot ukrainaren Artem Lastovchenko i -81kg-klassen. Glemme har potential att bli en av Sveriges vassaste inom några år.

Chalita Andersson, JEM i kyokushin
Sverige lyckades väl under JEM i kyokushin och en av de som var vassast var supertalangen Chalita Andersson.Guldet kom i kata där Andersson var både skarpast och med bäst fokus. Andersson har länge klassats som en av svensk kyokushins allra största talanger och slutade förra året femma på senior-EM.

Janni Larsson, VM i jujutsu
Var faktiskt löjligt överlägsen under VM i Paris där Larsson i ne wazaklassen gjorde lite som hon ville. VM-finalen var över innan den knappt hade börjat. Larssons självsäkerhet på mattan, hennes minutiösa precision i teknikerna - hennes alldeles uppenbara överlägsenhet påminner inte så lite om UFC-stjärnan Ronda Roussey. Under VM-finalen spred sig en känsla av 'jaha, då var det avklarat' efter hennes finalvinst på favorittekniken fotlås 28 sekunder in i matchen över polskan Ana Polak.

Sammanställning: Jonathan Broberg

I helgen ordnades en utbildning för samtliga förbundets valberedningar, på Scandic Plaza Hotel i Stockholm. Flera av underförbundens valberedningar, samt SB&K:s valberedning medverkade.

Utbildningen hölls av Maria Gidlund från SISU Idrottsutbildarna i syfte om att ge valberedningarna stöd för deras arbete.

Foto: Jöran Fagerlund
 

I en tid där ljuset återvänder till vår del av planeten kom ett glädjebesked från öst. Fyra svenska aikidostjärnor tilldelades aikidons nästhögsta grad, 7:e dan. En av dessa är Roland Hultberg, en 70 vintrar ung stockholmare som fortfarande tränar flitigt och instruerar andra. Budokampsport.se fick ett längre samtal med Hultberg, som tog oss med på en emotionell berättelse genom årtionden av träning, skratt och varm gemenskap.

1960-talets Stockholm präglades av både misär och viss glamour. Dansstället Nalen var ofta välbesökt och ett självklart uteliv trädde allt mer frekvent fram.

Efterkrigstiden hade lagt ett lock om staden under en längre tid, men Stockholmarna vågade allt mer tro på en tid av fred. Och i deras hjärtan växte en lust att ta del av andra kulturer, på ett tydligare sätt än förr.

1964 var året då en framtida svensk aikidostjärna stöptes. En kväll stötte den 19-åriga Roland Hultberg ihop med sin granne Jan Beime som kom med spårvagnen. Roland undrade var han varit och Jan svarade att han varit och tränat Aikido. På en fråga om vad det var så berättade Beime att det var en japansk budosport och visade några tekniker på Roland och hans kompisar. Eftersom det var på perrongen, utanför pressbyrån, blev det inga våldsamma kast men intresset var väkt.

"Stor del av ansvaret för träningen"
Roland följde med grannen Jan till träningen. Det var maj 1964 och då hade det som sedermera kom att bli Stockholm Aikikai, som fortfarande är Svenska Budo & Kampsportsförbundets äldsta aktiva aikidoförening, haft i gång verksamheten i någon månad.
   - På den vägen är det, ler Roland varmt samtidigt som han med en nostalgisk tankeblick smuttar på sin kopp kaffe och tar ett djupt andetag.
   - I början tränade vi på spånskivor eftersom mattan inte kommit ännu. Jan Beime som varit och tränat i Frankrike hade byggt upp kontakter med några japanska lärare där. Det var Noro-sensei, Nakazono-sensei och Tamura-sensei. Klubben bjöd in dessa att hålla läger på klubben och för oss var det en otroligt stor och viktig del i vår aikidoutveckling. Nakazono –sensei var också delaktig till att Ichimura-sensei kom till klubben 1966. Tyvärr blev det en konflikt med Ichimura så han övergav klubben.
   - Jag gjorde militärtjänst under den tiden och när jag kom tillbaka till träningen hade alla högt graderade medlemmarna lämnat klubben tillsammans med Ichimura. Beime hade börjat skifta fokus till att bli manager för Ola and the Janglers (popgrupp på 60-talet) så han var borta en hel del från klubben. Som högst graderad (4:e kyu) fick jag ta en stor del av ansvaret för träningen.

Roland började tillbringa mer och mer tid i dojon. Och stora ting följde på det. Stig Forsberg hade varit med att skicka två judokas till Japan för en längre träningsperiod med gott resultat och ville upprepa det med Stockholm Aikikai för att på så sätt lösa tränarfrågan. Så i september 1969 fick Roland ett stipendium för att resa till Tokyo för att träna på Hombu Dojo.
   - Att komma ensam  till Tokyo på den tiden var ett äventyr i sig men tack vare judokillarnas kontakter med en gammal judomästare, Watanabe-sensei, kunde jag hyra ett rum i anslutning till Nippon Budokan. I januari 1970 fick jag sällskap av två klubbkompisar, Thomas von Gegerfelt (också stipendiat) och Guy Rixner. Det var skönt att få lite sällskap.

Roland berättar att han fick omkring 500 svenska kronor i månaden.
- Tänk, det kunde man leva på då, flikar han plötsligt in.
- Jag stannade där till maj följande år och det var en både spännande och oerhört lärorik period.

"I aikido finns inte den utslagningen"
Roland tränade dagligen på Hombu Dojo och hade Yamagushi-sensei och Kobayashi-sensei som sina favoriter. I februari 1970 graderades Roland till Shodan av Kisshomaru Ueshiba på Hombu Dojo.
   - Tiden i Tokyo och träningen på Hombu Dojo med Shodangraderingen som höjdpunkt är något jag alltid kommer att bära med mig.

När Roland kom tillbaka till Stockholm märkte han att han och hans dåvarande umgänge utanför aikidon alltmer gled isär från varandra. Istället stärktes banden mellan personerna på klubben.
   - Vi var ett gäng i ungefär samma ålder som tränade mycket och som umgicks privat. Genom aikidon blev vår vänskap snabbt väldigt stark. Jag hade heller aldrig riktigt intresserat mig för lagidrotter, och kanske var det tur. För jag kan bara tänka mig hur hemskt det hade varit att ha dessa starka kompisband, och så en dag bestämmer någon utomstående och säger att här kan du inte träna mer. I aikido finns inte den utslagningen och jag vet att aikido därigenom gav mig en stabilitet i livet.

Idag är Roland snart 70 år fyllda. Han tränar frekvent minst två pass i veckan och han är fortfarande väldigt starkt involverad och förknippad med Stockholm Aikikai. De senaste 10 åren har det också blivit flera japanresor med träning i olika dojos.
   - Som pensionär har möjligheterna för träningsresor ökat och så tänker jag fortsätta att åka någon gång om året.

Roland har sett generationer av aikidokas komma och gå. Ibland kommer personer, som testade aikido som barn, tillbaka i vuxen ålder och är precis lika varmt välkomna till klubben nu som då.
   - Det är inte enbart aikido som är så varmt emottagande. Det gäller nog de flesta kampsporter skulle jag tro. Man tränar för att träningen också följer med oss in i privata livet, eller affärslivet. Aikido och kampsport är en livslära på det sättet. Många av oss bryr oss inte om flängandet efter medaljer, vi är rätt nöjda med att våra liv berikas med något större för oss.
   - Aikido för mig är ett slags konfliktlösande som man kan ha nytta av i många olika sammanhang. Det handlar om mötet med individer och via fredliga tekniker hitta en gemensam väg, en kamp som varken skadar dig eller din partner. Aikidon har lärt mig att det går att undvika att gå i polemik med andra och istället hitta en balans och en gemensam väg i mötet mellan människor.

"Samarbetet gjorde oss starkare"
47 år efter att Roland Hultberg var första gången och tränade på Hombu Dojo kom så ett stort besked från dojon. Roland, tillsammans med tre svenskar till (Stefan Stenudd, Urban Aldenklint och Mouliko Halén), tilldelades graden 7:e dan och för att accentuera utmärkelsens tyngd kan sägas att det bara är en västerlänning någonsin som tilldelats 8:dan Aikikai.
   - Jag blev förstås väldigt stolt. Det är en oerhört stor ära samtidigt som det också förpliktigar. Nu måste man leva upp till graden. Men först och främst blir man väldigt glad, att uppnå stora mål är vad all idrott handlar om. Och att vi blev fyra som fick 7:e dan betyder massor för svensk aikido.

Tidigare i Sverige finns Ulf Evenås och Jan Hermansson med 7:e dan. Varför Sverige är så bra på just aikido tror Roland handlar om att svensk aikido funnits länge, men också kontakterna med Japan som inneburit stora erfarenhetsutbyten genom åren.
   - Vi har också varit rätt förskonade inom aikidon från interna konflikter och istället lyckats utveckla idrotten på bredden. Här i stan införde vi rätt tidigt något vi kallade för ”Stockholmsalliansen” där man fick träna för vilken klubb man ville trots att man tillhörde kanske en helt annan än den man för dagen tränade i. Det betydde stora erfarenhetsutbyten och jag tror att samarbetet mellan Stockholmsklubbarna gjorde oss starkare som idrott.

"Finns alltid en nivå som passar"
Återigen lutar sig Roland tillbaka i stolen och tar kaffemuggen till munnen. Han får frågan om hur länge han tänker hålla på och träna och svaret blir först en fnysning.
   - Vad menar du, frågar han vänligt men uppriktigt.
   - Jag kommer nog aldrig sluta träna så länge inte kroppen viker ned sig. Inom aikidon är det inte ovanligt att man tränar tills man inte kan längre. Vi har flera som tränar som är en bra bit över 80 år, vissa till och med över 90. Det är också en av de finare delarna med den här sporten. Oavsett vilken tid i livet du befinner dig, finns det alltid en nivå som passar in och som fortfarande berikar, avslutar han.

Text och foto: Jonathan Broberg

Svenska Budo & Kampsportsförbundet i samarbete med Svenska Thaiboxningsförbundet genomförde i helgen det första breddlägret för unga thaiboxare. Över 30 unga thaiboxare kom till Bosön under helgen och grillades av bland andra Europamästarinnan Sofia Olofsson och legenderna Jörgen Kruth och Joakim Karlsson.

Tanken med lägret är att få unga thaiboxare samman samt att ge dessa en liten inblick i vad som krävs för att bli en riktigt bra thaiboxare.

Dessutom hade Thaiboxningsgymnasiet i Varberg vissa uttagningar under lägret också.



Text och foto: Jonathan Broberg

Under junior-EM i Polen i höstas blev Alexander Glemme först med att vinna ett JEM-guld i thaiboxning. Samtidigt är han en av eleverna vid Thaiboxningsgymnasiet i Varberg och just möjligheten att kombinera studier med idrotten har hjälpt honom väldigt mycket.
   - Det är mycket mer än bara bra träning, vi lär oss om kost, om teori, muskelfibrer och mycket annat, säger han till budokampsport.se.

Det är en glimrande person som med ett brett leende befann sig på Bosön i helgen för ett läger i thaiboxning. Och inte undra på leendet.

Alexander Glemme räknas som en av Sveriges allra mest lovande talanger. Och under JEM i Polen förra året blev han JEM-guldmedaljör.

Under tre och en halv termin av sex har Alexander Glemme från Falkenberg studerat vid Thaiboxningsgymnasiet i Varberg. Något som han själv tycker har stärkt honom i sin egen utveckling.
   - Ludde (huvudinstruktör vid gymnasiet) är en väldigt duktig ledare som är tekniskt begåvad, berömmer Glemme och fortsätter.
   - Att kunna gå i skolan och samtidigt ha tre extrapass thaiboxning på schemat, det är klart att man blir bättre.

Glemme bor i Falkenberg och pendlar varje dag till skolan i Varberg. Han har inte behövt flytta från staden, men han har bytt klubb sedan han började på gymnasiet. Kärleken till thaiboxning kom via – UFC.
   - Jag tittade mycket på UFC och tänkte att jag också ville hålla på med det där. Det var fräckt. Men sedan kom jag i kontakt med thaiboxning istället och blev direkt väldigt fäst vid det. Jag spelade lite fotboll också först, men jag tröttnade. Det är kampsport jag vill hålla på med.

"Jättebra"
Just nu är de sex personer i Alexanders klass på thaiboxningsgymnasiet. Han berättar att de får lära sig så väldigt mycket mer än enbart de tekniska färdigheterna.
   - Det är mycket teori, mycket kostlära och hur vissa muskelfibrer och så fungerar. Vi har fått mental träning och man lär sig väldigt många olika saker som man kommer att ha nytta av. Jag tycker det är jättebra.

Glemme har kommit en bra bit på väg mot sitt stora mål med thaiboxningen.
   - Jag vill vinna VM-guld i seniorklass. Jag vill bli bäst, helt enkelt. Och jag känner att vill man satsa och har potential då ska man absolut söka till Thaiboxningsgymnasiet. Jag har själv utvecklats väldigt mycket som både person och som thaiboxare sedan jag kom hit.

Text och foto: Jonathan Broberg

Juryn har tagit ut de nominerade till Kampsportsgalan 2015. Galan hålls på Berns salonger i Stockholm den 28:e mars. Här är samtliga nominerade.

Årets Kampsportare
1. Alexander Gustafsson, MMA
2. Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
3. Janni Larsson, BJJ, jujutsu
4. Pannie Kianzad, MMA

Årets Mästarinna
1. Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
2. Janni Larsson, BJJ, jujutsu
3. Susan Kariuki, thaiboxning
4. Pannie Kianzad, MMA

Årets Mästare
1. Alex Tobiasson Harris, thaiboxning
2. Karl Albrektsson, wushu, MMA
3. Sida Yin, jodo
4. Thomas Heiderup, kickboxning

Årets Genombrott
1. Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
2. Karl Albrektsson, wushu, MMA
3. Maria Runqvist, BJJ
4. Pannie Kianzad, MMA

Årets Förebild
1. Alexander Gustafsson, MMA
2. Hamza Bougamza, thaiboxning
3. Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
4. Martin Lavin, BJJ

Årets Traditionella utövare
1. Anders Pettersson, shorinji kempo
2. Lars och Lena Carlberg, jodo
3. Lars Magnar Enoksen, glima
4. Michael Söderkvist, kyokushin

Årets Ledare
1. Kenta Hammarström, BJJ
2. Pia Moberg/Åsa Bergström, aikido
3. Pernilla Johansson, thaiboxning
4. Peter Wetzelmayr, thaiboxning

Årets Klubb
1. Aikidoföreningen Riai Aikido Dojo
2. Nyköpings kampsportsklubb (Escalate)
3. Prana Jiu Jitsu klubb
4. Tip Muay Thai IF

Folkets pris – Guldtsuban
1. Alexander Gustafsson, MMA
2. Hamza Bougamza, thaiboxning
3. Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
4. Janni Larsson, BJJ, jujutsu
5. Jesper Waldestål, iaido
6. Magnus Cedenblad, MMA
7. Max Lindblad, BJJ
8. Nicholas Musoke, MMA
9. Pannie Kianzad, MMA
10. Simon Sköld, MMA

(Omröstningen startar snart)

SB&K:s Hederspris
Utses av styrelsen för Svenska Budo & Kampsportsförbundet. Inga nominerade tas fram och vinnare presenteras under Kampsportsgalan den 28 mars.

Årets jury
Juryn består i år av åtta profiler inom svensk kampsport:
Magdalena Kowalczyk, före detta världsmästarinna i thaiboxning och numera känd som gladiatorn Athena, Lisa Pihl, BJJ- och MMA-idrottare, Helena Hugosson, före detta landslagskvinna i ju jutsu och frilansjournalist, Joakim Borgudd, kampsportsjournalist, Leif Sunje, budoexpert, Björn Kjöllerström, tidigare världsstjärna inom kickboxning, Sanja Trbojevic, före detta världsmästarinna i thaiboxning och Stefan Stenudd, ordförande för Svenska Budo & Kampsportsförbundet och för juryn.

Biljetter till Kampsportsgalan köper du här.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

Nu är det fritt fram att rösta på någon av de tio nominerade till Folkets Pris - Guldtsuban. Röstningen pågår fram till den 28:e mars 12.00. Det är en röst per IP-adress som gäller.De nominerade till Folkets Pris - guldtsuban är:

Alexander Gustafsson, MMA
Hamza Bougamza, thaiboxning
Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning
Janni Larsson, BJJ, jujutsu
Jesper Waldestål, iaido
Magnus Cedenblad, MMA
Max Lindblad, BJJ
Nicholas Musoke, MMA
Pannie Kianzad, MMA
Simon Sköld, MMA

Till röstningsformuläret.

En av de tyngre krafterna bakom Rumble of the kings var Kasra Ashhami. Han har också en framskjuten position i det Internationella Muaythaiförbundet, WMC/IFMA, där han är med i ”Executive Board” och representerar Norden. Ashhami stödjer VM i thaiboxning på hemmaplan, i Jönköping, nästa år.
   - Om allt lyckas är det fantastiskt för svensk kampsport, säger han till budokampsport.se.

För ett par veckor sedan blev det klart att Sverige, och Jönköping, har vunnit upphandlingen om att få arrangera VM i thaiboxning 2016.

Officiellt sker överlämningen av IFMA-flaggan till Svenska Thaiboxningsförbundet under sista dagen, under avslutningsceremonin, av World Cup 2015, den 21 augusti i Bangkok. VM 2016 beräknas gå av stapeln i maj månad och är dessutom kvalet till World Games 2017.

Mer om eventet kommer att presenteras i en presskonferens under Universitetsspelen den 18-19 mars i Bangkok.

En som gillar att VM kommer till Sverige är Kasra Ashhami, en av huvudhjärnorna bakom storproduktionerna Rumble of the kings som också sitter i det Internationella Muaythaiförbundets, WMC/IFMA, ”Executive Board”.
   - Det är ingen liten grej som kommer. Ungefär 2000 deltagare från runt 100 länder är vad man räknar med och det är mycket logistik som bara måste fungera. Men om allt lyckas är det helt otroligt och fantastisk bra för svensk kampsport.

Kasra var själv med när IFMA besökte Sverige och Jönköping för att syna VM-upplägget i höstas.
   - Det som några kan anse som jobbigt är den extra restiden mellan flygplatser och Jönköping, men å andra sidan när VM var i Malaysia var det inte i Kuala Lumpur utan en extra flight till Langkawi. I Korea var VM inte Seoul utan i Busan, så folk är vana. Jönköping hade annars en fin arena med många faciliteter och de flesta hotellen precis inom promenadavstånd, det kan bli lite som en trevlig OS-by.

"Daniel har gjort ett hästjobb"
En som Kasra gärna framhåller i detta arbete är Daniel Norrgård.
   - Han har gjort ett hästjobb. Och låt oss säga att allt går i lås med VM-satsningen. Ekonomin, logistiken, arrangemanget – då är det helt fantastiskt. Jag hoppas att thaiboxningsälskarna kan se detta och ge Daniel det stöd som hans arbete kräver. Det är trots allt oss alla detta berör och gynnar. För att projektet ska kunna ros i hamn behöver Daniel fullt stöd och positiv energi från alla inom förbundet, från utövarna och tränarna till domarna och fansen.

Sin egen roll under VM är Kasra emellertid inte lika säker på.
   - Jag har sagt att jag kan hjälpa till utefter de kunskaper jag har. Så vi får se, helt enkelt. Det jag har sagt är att jag orkar inte dra lasset på ideell basis, det är ett alldeles för stort jobb. När vi gjorde Rumble of the kings var det tävling i 3,5 timme. Då var vi en grupp på tio personer som jobbade över 15 timmar per dag, i flera månader. Sista dagarna var vi över 200. Här är det tävling i tio dagar med betydligt fler deltagare och en helt annan logistik. Man får helt enkelt inte missa något.

Att svensk thaiboxning kommer att skina upp under 2016 står emellertid klart. Och äntligen finns en möjlighet för de många svenska thaiboxningsstjärnorna att få vinna ett stort mästerskap på hemmaplan.

Text och foto: Jonathan Broberg

Sverige satsar inför sommarens VM i kendo i Tokyo. 14 idrottare, sju tjejer och sju killar, ingår i VM-truppen. Bland annat är de svenska mästarna Michiko Komaki och Göran Gutiérrez-Aranda uttagna.

Det har sedan länge varit fokus på VM för det svenska kendolandslaget. VM i sommar hålls i Tokyo och redan råder det stort intresse för mästerskapet i Japan.

Sverige har under hösten haft läger, seminarier och tävlingar för att spetsa truppen inför VM lite extra. Och nu har alltså landslagscoacherna Kumi Sato och Terje Andersen tagit ut truppen.

Här är truppen i sin helhet.

Damer
Micaela Ahlstam, Föreningen Stockholms Kendo Allians
Michiko Komaki, Wäsby Kendoförening
Maja Vågberg, IKSU Kendo
Fanny Lindström, Shimbukan Skellefteå Budoklubb
Louise Balla, Linköpings Budoklubb
Josefin Rosenhed, GAK Enighet
Ellen Jönsson, Götha Kendo Klubb

Herrar
Jun Yamazaki, Föreningen Stockholms Kendo Allians
Ren Watanabe, Föreningen Stockholms Kendo Allians
Juan-Sebastian Sato Folatre, GAK Enighet
Josef Segerstedt, Shimbukan Skellefteå Budoklubb
Ambjörn Holmkvist, Shimbukan Skellefteå Budoklubb
Jimmy Cedervall, KFUM Uppsala Kendo
Göran Gutiérrez-Aranda, Wäsby Kendo Klubb

Text och foto: Jonathan Broberg

Ikväll i SVT kommer det att visas kickboxning ur en liten speciell vinkel. SVT:s Bernt Lagergren har träffat Robin Kase, som anses vara en av svensk fäktnings största namn på herrsidan just för tillfället. Kase kom trea på en världscuptävling i Tyskland med hela världseliten på plats, en insats som rankas som den främsta på flera år inom fäktningen.

Under två års tid har Kase använt sig av kickboxningsträning, på Stockholm Kickboxning, bland annat tillsammans med tränaren Thamer A Saoud, för att förbättra styrkan och snabbheten. 

Reportaget visas i SVT:s Sportnytt ikväll klockan 22.00.

Text: Jonathan Broberg

Imorgon, på Alla Hjärtansdag, är det en stor kickboxningsgala i Borlänge. Och galan verkar locka mycket åskådare och enligt uppgifter har större delen av biljetterna sålts i förköp.

Galan, som går under namnet ”Ringfight”, har inte sparat på krutet. Bland annat är Paolo Roberto galans konferencier.

Matchkortet ser också på förhand väldigt intressant ut, bland annat en landslagskamp mellan August Asztely mot Meran Zangana.

För mer information, klicka här.

Den svenska Eldsjälsgalan närmar sig och kampsporten har två nominerade till semifinal i galaupplägget. Det handlar om kyokushinidrottarna Mikael Andersson från Kungälv Kyokushin Karate och Magnus Bergström från Bollebygds Kyokushin kai.

Tio semifinalister är uttagna och under galan den 5 mars kommer Årets Eldsjäl att utses.